Varför screening?

Varför screening (eller jämförande kvalitativa mätningar i realtid)?

Det finns en mängd skäl, inte minst ekonomiska att använda sig av screening, innan beslut tas om kvantitativa mätningar eller andra förändringar (t ex investeringar). Jämförande, kvalitativa mätningar med relativa resultat i realtid bör vara det första steget i en analys- och kontrollsituation.

Med screening avdramatiserar man begreppet luftkvalitetsmätningar och styr statiska kvantitativa metoder med labanalys (ex. för uppfyllande av villkor) till sin rättmätiga plats, då de verkligen behövs. Man får dessutom en överblick över hela den relativa luftkvaliteten på alla mätpunkter och i exempelvis olika lokaler. Detta ger en kartläggning av alla utrymmen som jämförs.
Screening ger också möjlighet till källsökning, olika insatsers påverkan på en föroreningssituation, produktionsproblem, hälsa- och riskområden.
Det ska vara lätt, snabbt (resultat direkt) och ekonomiskt att få besked om sin situation, risker etc. och hur luften blir vid olika åtgärder, investeringar i luftbehandling, energieffektivisering etc.

Begär kostnadsfri rådgivning och offert

Screening:

tar hänsyn till skillnader för att fastställa relativ luftkvalitet,
spårar källor,
mäter i realtid och jämför med olika mätpunkter,
kan bestämma  ”worst case”, var åtgärder är viktigast att  prioritera,
ger underlag för lämpliga mätpunkter vid kvantitativa mätningar för uppfyllande av villkor,
minimerar antalet kostsamma kvantitativa mätningar med labanalys,
kan snabbt mäta flera parametrar i realtid och se samband och interferens mellan olika parametrar

Förutsättningarna för en bättre analys finns vid screening, eftersom kvantitativa mätningar enligt villkorskrav, följs av en fördröjning för senare labanalys och dessutom inte är färsk då den analyseras. Detta kan medföra att koncentrationer förändrats, eller att reaktiva ämnen omvandlats till andra ämnen och ge en mindre representativ labrapport. Utöver att värdena kan bli felaktiga, tas inte hänsyn till variationer under mättiden vid traditionella mätningar.
Man kan vid screening kontrollera påverkan på mätresultatet från olika insatser eller förändringar i omgivningen (ex. produktionen, inställningar etc.) under mätningens förlopp i realtid. Orsaker och eventuella åtgärder kan då fastställas och eventuellt prioriteras i planeringen.
Ett annat exempel är då filter byts rutinmässigt i s f att baseras på screening för styrning efter behov.

Kvalitativa mätningar i realtid av flera parametrar (typ screening) bör vara det första steget vid olika kontroller som har samband med luftkvaliteten med tanke på inbördes relationer mellan olika miljöparametrar.

• Följande miljökontroller berör alla luftkvaliteten inomhus, men även utomhus:
• Luftkvalitetsmätningar (boende och verksamheter)
• CBRNE-händelser
• Kontroll LEL för gaser
• Haz Mat (hantering farligt material)
• Industrihygien
• Emissioner: från produktion, förvaring, varma vätskeflöden, andra emissioner, läckagekontroll, restoljor, luft, vattenföroreningar och hygienkontroller
• PPE anpassning personlig skyddsutrustning
• Bestämning perimetrar och avgränsningar vid spill och hantering/produktion, avfallsanläggningar, nedlagda industrier, deponier etc.
• Filterkontroller
• Mätningar vid dekontaminering och återställande efter skada.
• SBS-hus (Det s k ”sick building syndromet” korrelerar väl med tVOC koncentrationer då dessa kontrolleras med speciella PID-mätare (känslighet på PPB-nivå (partiklar per miljard)), dvs expertis på PID teknik krävs för att härleda möjliga problemkällor. I en politiskt laddad situation med många klagomål på innemiljön kan snabba mätningar av oberoende experter vara ovärderliga och spara tid, pengar och huvudvärk. Global konsensus har resulterat i riktlinjer för tVOC standards. Beroende på plats (hem, skola, etc.) rekommenderas nivåer tVOC på 200-1300 µg/m3 luft som ungefär motsvaras av 50-325 PPB (Toluene enheter). Över dessa nivåer indikeras brister i luften som bör detekteras och åtgärdas.
• Luftkvalitetsundersökningar och kontroller
• Processer och livsmedelshantering
• Farmaceutiska processer
• Kontroller sjukhus, ex operationsrum, ICU (intensivvård)
• Uppfylla krav för renrum, ex. produktion, förpackning mm.
• Halten kolmonoxid i blodet (COHb), ex. rökavvänjning eller vistelse i riskområden
• Luftfart (luft/smittspridning i flygplan)
• Spraybås vid lackering
• Svetsning
• Utprovning och kontroll skyddsutrustning
• Filtertester
• Lokalisera partikelkällor
• Kontroll hygieniska gränsvärden och riktvärden
• Kontroll partikelalstring i ex. produktionen
• Kontroll luftrening
• Kontroll HVAC
• Kontroll MKN utomhus
• Gravimetrisk mätning av partikelhalter och fraktioner liksom mätning i realtid (just-in-time).
• Radon, joniserande strålning, elektromagnetiska fält, före byggnation/efter byggnation, metoder för radonreducering före/efter byggnation.
• Bestämma säkerhetsnivåer och alarmgränser vid emissioner, även blandade emissioner.

I personbelastade miljöer finns det t ex metoder för att styra ventilationen med hjälp av fasta CO2 mätare, s k behovsreglerad ventilation som reglerar efter aktuell belastning. Vanligast tillämpning för behovsreglerad ventilation torde annars vara för renrum där ventilationen regleras efter antal/mängd partiklar i luften. Då förbrukas ingen energi i onödan utan anpassas till mängden föroreningar i realtid. (OBS! CO2 som styrmedel hjälper knappast om luftföroreningar genereras oberoende av personbelastning och/eller är CO2 oberoende). Viktigt att ha koll på nattbehovet varma sommardagar eftersom avstängd HVAC kan orsaka kondens och mikrobiologisk belastning. Fastighetsägaransvar omfattar bl a. allmänna hänsynsregler MB 2 kap och MB 9:3 som behandlar olägenhet för människors hälsa enligt medicinsk eller hygienisk bedömning. Därutöver tillkommer VUs regelverk från arbetsmiljöverket genom arbetsmiljöföreskrifter bl a. AFS 2000:4 och 2005:17.

Energieffektivitet: en tumregel är att varje fördubbling av ventilationen reducerar föroreningarna med ca 50 % (om föroreningarna genereras relativt konstant/linjärt). Den bästa lösningen och den mest energieffektiva är att eliminera källan till föroreningarna, successivt avtagande. Som nummer 2 kommer ökad ventilation eller en kombination av ventilation och luftrening, t ex filtrering. Enbart ventilation kan reducera exponeringen, visserligen med avtagande effekt, medan att avlägsna källan eliminerar exponeringen helt. Enbart ventilation är som att spola ut avloppet i naturen. Källkontroll kan vara att hålla föroreningskällor från byggnaden genom att välja rätt material, inredning, utrustning och processer, använda frånluftsfläktar för att fånga och avlägsna föroreningar, liksom att kontrollera lufttryck mellan zoner så att inte föroreningar sprids i byggnaden.

American Lung Association klassar de fem största IAQ föroreningarna enligt följande:

CO, Formaldehyd, Mikroorganismer, Tobak, VOC. Med den kunskap som finns idag borde partiklar självklart utgöra en självständig grupp (Den ingår i Tobak, liksom VOC) och är även bärare av mikroorganismer (bakterier/virus) men består också av olika sjukdomsframkallande ämnen/gifter.

Vi gör det lätt att ha kontroll på luftkvaliteten genom en mätmetodik där man mäter och jämför flera variabler i realtid. Med direktindikerande instrument för kvalitativa-/semikvantitativa värden kan man jämföra mellan rum, med utomhusvärden, och med normalvärden (nationella och internationella, baserade på olika forskningsstudier) och får då en inventering och orientering av luftkvaliteten på hela bostads-/lokalbeståndet och dess aktuella status. I stället för kostsamma statiska provtagningar i absoluta historiska värden med laboratorieanalys till höga kostnader och utan möjlighet till jämförelser i realtid, kan man i stället mäta ett stort antal variabler i realtid, i flera rum/lokaler och använda dessa värden för punktvisa eller generella justeringar och förbättringar.

Att regelbundet kontrollera luftkvalitet är ett signum för proaktiva företag som vill optimera sin personals hälsa, trivsel och produktivitet.

Att inventera elevernas luftkvalitet i skolor ger kommunerna information för beslut om framtida investeringar, om kvaliteten är tillräckligt bra eller behöver åtgärdas nu eller senare, vilka åtgärder som bör prioriteras och vilken kvalitetsnivå man vill ligga på.

Samtidigt fås en egenkontroll värd namnet samt en kontroll av alla luftförbättrande åtgärder inklusive ventilation.

Att kontrollera sin boendemiljös luftkvalitet är omtanke om sin familjs hälsa.

Att inte ha kontroll över sin egen livssituation (mikromiljö) kan leda till svåra konsekvenser och är till syvende och sist ens personliga ansvar.

En indikativ luftkvalitetsmätning i realtid inomhus bör minst omfatta följande 6 parametrar, mätta i relativa (jämförande) värden samt en jämförande utomhusmätning.: (Jämförande mätningar kan också göras vid olika tidpunkter för att fastställa påverkan av olika åtgärder, investeringar, klimatförhållanden etc.)

1. Partikel och dammätning i inandningsluft.
2. tVOC (flyktiga organiska ämnen) i luft eller känt ämne inom detektorns sensorområde (PPB).
3. CO2 och CO (koldioxid och kolmonoxid)
4. RH (Relativ luftfuktighet) och temperatur.
5. Radon (korttids: 2-3 dygn (ej jämförande med utomhusvärde))
6. Plus- och minusladdade små snabba joner (8-12 molekyler = mobilitet), koncentration och polaritet samt relationen plus- och minusjoner ger indikationer på luftens hälsa.

Ovan mätningar jämförs sedan med utomhusförhållanden, vilket innebär att föroreningskällor inomhus lättare indikeras, att källor utifrån kan särskiljas liksom att åtgärder kan bedömas utifrån ett totalperspektiv.

Variablerna under punkt 1- 4 och 6 kan normalt mätas vid samma tillfälle i flera lokaler för jämförelse mellan lokaler utan alltför stor kostnadsskillnad jämfört med en lokal. Ca 6-8 mätpunkter för mätning samma dag och mätning av flera parametrar ger en låg mätkostnad/parameter.

Vid misstanke om förekomst av andra än ovan föroreningar kan man lägga till provtagningar för dessa. Vid nybyggnation, renoveringar etc. bör även formaldehyd kontrolleras.

Då kopieringsmaskiner eller annan utrustning förekommer som kan bilda ozon i luften (ex. joniserad luftbehandling, svetsning mm) bör ozon kontrolleras.

Hygienkontroll blir aktuell där mikrobiologisk aktivitet (bakterier, mögel etc.) kan förekomma. Dels finns direktindikatorer (kolorimetrar och ATP-mätare), dels kan man göra yt- och luftprovtagningar med laboratorieanalys om direktindikatorerna pekar på behov för detta, liksom noggranna fukt- och mögelsökningar. Känsliga PIDs (fotojonisationsdetektorer) och partikelmätare kan användas för att söka källor till VOCs och partiklar från mikrobiologisk aktivitet.

Ett antal andra kontroller kan bli aktuella om speciella ämnen i luften ska detekteras och bestämmas (t ex vid olika verksamheter). Det kan vara olika typer av provtagningar, såsom passiva eller aktiva, diffusionsmätningar över längre tidsperioder eller pumpade prover, i intervaller eller kontinuerligt, läckage- och källsökning etc..

Punkt 1-6 ovan representerar en typ av standardmätning (screening) som vi själva successivt har utvecklat. Den ska leda framåt. En kontrollrapport med analys av resultatet upprättas därför alltid vid en standardmätning av luftkvaliteten. Omfattningen beror på hur många mätpunkter som bestäms och vid vilket eller vilka tillfällen mätningar görs vid respektive mätpunkt.

Resultaten jämförs med empiriska utfall från olika officiella studier (ex från WHO, EPA,  annan forskning etc.) vilka ger indikationer för olika kvalitetsnivåer på inandningsluft.

P.S. För att gälla i rättsliga sammanhang, vid tvister etc. krävs att officiella regelverk, föreskrifter, metodbeskrivningar och rekommendationer efterföljs (EU, miljöbalken, arbetsmiljöverket, boverket, socialstyrelsen m fl.). Då det gäller att bestämma en viss luftkvalitet inom en sektor där kontroller sällan förekommer eftersträvar man resultat före juridisk finess, och då är översiktliga mätningar, sunt förnuft och erfarenhet viktigast. Denna typ av mätningar är inte beroende av statliga forskningsbidrag eller EU-bidrag som behövs vid stora forskningsstudier. Givetvis kan vi med vår stora erfarenhet utföra alla typer av avancerade mätningar, även de som utförs med rättsliga, snarare än hälsomässiga motiv. D.S.

Vad består luftburna partiklar av och hur bildas de olika storleksfraktionerna.:

Representativ masstorleksfördelning med uppmätta partikelstorleksfraktioner och dominerande kemiska komponenter.

Kemiska ämnen i urbana och icke-urbana områden domineras av nitrater, sulfater, ammonium, kol, geologiskt material, sodium chloride och flytande vatten.