Luras vi och miljön av hälsovårdande kontrollorgan?
Styrs verkligen miljökontorens/länsstyrelsens tillsyn av miljöbalken?
Skyddas hälsan verkligen av arbetsmiljöverkets föreskrifter om hygieniska gränsvärden?
Lever gräns- och riktvärden upp till regleringar, d v s främst miljöbalken? Se ett exempel nedan…!
Måste individen själv minimera hälsorisker? Ja, delvis..speciellt då faran/risken är pådyvlad och omedveten för individen!
Okunskap handlar det inte om, eftersom forskningen och riskerna är välkända. Är då forskningsanslag ett självspelande piano? Ja, delvis kan man nog uttrycka det så.
Ovan frågor är viktiga att ställa sig om man är mån om sin egen och de sinas hälsa. Karaktären att ta beslut som bygger på svaren är minst lika viktig.
Få koll på luften – Kontakta oss för prisindikation
En enkel kontroll är ofta det enda som behövs för att upptäcka risker i arbetsmiljön. Snabbt, prisvärt och utan krångel – perfekt för att komma igång.
- ✔ Identifiera tydliga riskkällor
- ✔ Få underlag för egenkontroll
- ✔ Få tydliga åtgärdsförslag

Här ett praktiskt exempel på hur hälsoskyddet ”luras”:
Samstämmig, mycket omfattande forskning bedömer att för varje damm/partikelökning i inandningsluften med 5 µg per kubikmeter luft av partiklar mindre än eller lika med PM10 d v s 10 mikrometers storlek (aerodynamisk diameter) minskar förväntad livslängd med 0,6 år (Pope et al.)*.
I beaktande av att hygieniska gränsvärden för respirabelt och/eller totaldamm, d v s partiklar mellan 1 och 5 mg/m3 luft på arbetsplatser (beroende på typ av partiklar/damm) så skulle en enkel kontroll motivera ett ifrågasättande om hygieniska gränsvärden och kontrollen av dessa är att skydda hälsan. Det är ju också ganska enkelt att jämföra med MKN (miljökvalitetsnormer) utomhus där tvingande normer är 40 µg/m3 luft. Eftersom organisationer för arbetstagare eller arbetsgivare inte ifrågasätter de offentliga regelverken (eller fungerar utan självständigt tänkande) får man anta ett passivt godkännande av riskerna för de utsatta (d v s individerna = vi alla).
Miljöbalken övergriper arbetsmiljöverkets gränsvärden och borde därför styra dessa.
Annan forskning (Peter et al.) rapporterar att en ökning av PM10 i luften (utomhus) med 25 µg/m3 luft ökar risken för hjärtinfarkt med ca 50 % och risken består i 24 timmar efter en exponering på 2 timmar.
Ett förenklat räkneexempel får åskådliggöra med vilken ”bristfällig seriositet” vårt offentliga hälsoskydd är konstruerat.
Låt oss hypotetiskt anta att dos-respons förhållandet är linjärt, vilket forskningen har indikerat. En enkel extrapolering av ovan värden kan då göras för att exemplifiera risken och bristerna i vårt sjuka hälsoskydd:
Säg att vi tillåter 3 mg damm/partiklar (PM10)/m3 luft på arbetsplatser och sätter samma värde generellt inomhus ( 3 mg = 3 000µg). Utomhus är MKN 40 µg/m3 luft (Vi vistas inomhus ca 90 % av tiden).
Ex på risker för hjärtinfarkt: 25 µg ökning ökar risken för hjärtinfarkt med 50 %. Tillåter vi 3 mg damm, d v s 3 000 µg i arbetsmiljön eller inomhus innebär detta en riskökning med 3000 : 25 = 120 gånger 50% = 60 gånger.
Teoretiskt exempel på förkortad livslängd: Antag att 5 µg ökning av PM 10 i luften i snitt minskar livslängden med 0,6 år. Att vistas i tillåtna hygieniska gränsvärden, 3 mg damm, d v s 3 000 µg skulle då teoretiskt minska livslängden med 3000 : 5 = 600 ggr 0,6 år = 360 år vilket ju är omöjligt. Det förklarar ändå hur sjukt höga hygieniska gränsvärden som tillåts.
Hur mycket man än bollar ovan resonemang fram och tillbaka i statistiska termer framgår det klart och tydligt att det är riskabla föroreningar som miljökontor, länsstyrelse, stat, arbetsmiljöverk etc. medvetet utsätter stora mängder av befolkningen för, utan att tala om detta.
Därför är det viktigt för oss att åskådliggöra dessa risker så att de som är tillräckligt medvetna kan påverka sin situation på egen hand. Det är en sak att köra bil på egen risk (den risken kan man påverka själv), men blir man lurad att tro att något farligt är ofarligt av det allmänna, så tar man risker i god tro (inte hederligt).
Med ovan som underlag har vi som kunskapsföretag betydligt högre krav på en acceptabel luftkvalitet än vad regelverken tycker är rimliga. T ex bör man inomhus i bostäder och på arbetsplatser ha riktvärden (helst gränsvärden) för partiklar/damm inom intervallet 2-10 µg/m3 luft av PM2,5 eller inom 2-20 µg/m3 luft för PM10 för en någorlunda anständig luftkvalitet.
*Underlag finns från en mängd samstämmiga forskningsrapporter, men det bör räcka med att hänvisa till endast ett par av dessa.
Begär kostnadsfri rådgivning och offert
Copyright: Itess Sweden AB
Man behöver inte gå långt för att finna bedrövliga exempel på hur föroreningar tillåts förorena naturen idag, helt utan kontroll. Se här bild på lokal bäck i anslutning till ett sågverk. Ett konstant flöde av olja/bensin ligger som ett lock över avrinnande vatten dygnet runt, utan åtgärd eller reaktion från kontrollorgan..Man kan se skiftningarna i vattnet.Vatten och luft sprider föroreningar över stora områden.
föroreningar i typ av samma vatten
Annan. Se den röda färgtonen!



