Luftföroreningar: En Allvarlig Hälsorisk med Stor Påverkan på Livslängd och Sjukdomar

Föroreningar har ofta en långsiktig verkan i form av luftvägssjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Det finns därför all anledning att kontrollera och förebygga sin långsiktiga hälsa redan nu. Se exempel med partiklar i luften:

Bra luftkvalitet är elementärt för en hälsosam innemiljö

Luftföroreningar är vårt kanske största hälsoproblem, både inomhus och utomhus. Gaser, typ radon är den näst största orsaken till lungcancer efter rökning. Partiklar i luften svarar för en mängd konstaterade hälsoproblem, hjärt- och kärlsjukdomar, allergier, cancer etc.

Studier Visar: Hur Luftföroreningar Påverkar Hälsa och Livslängd – Evidens från Peters, Pope och Andra Forskare

Långtidsexponering associeras med ökad dödlighet och ökad risk för blodproppar, medan korttidsexponering kan förknippas med stroke och astmaanfall, hjärtflimmer, hjärtsvikt och syrebrist till hjärtat. Peters et al rapporterar att en ökning av PM2.5 (partiklar mindre än 2,5 mikrometer) med 25 mikrogram/m3 luft i 2 timmar, ökar risken för hjärtinfarkt (odds ratio 1,48) med ca 50 % upp till 24 timmar efter exponeringen.

Trafikrelaterade föroreningar

Flera studier fokuserar på trafikrelaterade föroreningar och av dessa orsakade signifikanta ökningar i hjärt-/lungdöd, astma och reducerad lungutveckling hos barn. Tid spenderad i trafiken är konsekvent länkad till en ökad risk för hjärtinfarkt. Studier har visat (Peters et al) varje ökning av PM2.5 med 10 mikrogram/m3 luft åtföljdes av en ökning i den totala risken att dö i hjärt-/lungsjukdom med 9 % och i hjärt-/kärlsjukdom med 76 %. En annan studie (Pope et al) visade att varje minskning av partiklar i luften med 10 mikrogram/m3 luft ökade den förväntade levnadstiden med 0,61 år.

Här är länkar till några av studierna:

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26188335
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27328897/
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/26945620/

Kontakta oss för offert

Hälso och sjukvården

Hälso-/sjukvården är inget område förskonat från uttrycket ”sticka huvudet i sanden” då det gäller bristfälliga hygienrutiner.  Som patient kan man inte vara nog försiktig om man betänker avsaknaden av livsviktiga hygieniska kontrollrutiner i de mest smittkänsliga lokalerna/funktionerna inom sjukvården.

Varken socialstyrelsen, landstingen eller de enskilda sjukhusen kan frånsäga sig ansvar, eftersom kraven i miljöbalken är tydliga. Ett signifikant exempel är kontroller i våra operationsrum. Regelverken måste kräva rutiner med cfu-mätningar i luft ( d v s bakterier i luft) i alla operationsrum, inte minst om man ser till syftet med de enorma investeringar som gjorts i luftväxling  över operationsområden. Att inte bibehålla den hygien och standard som investeringen från början var avsedd att uppnå är ett enormt resursslöseri.

Man investerar miljoner i ventilationssystem i operationsrum för att hålla nere mängden bakterier och smittspridning under operationer och sedan kontrollerar man dåligt om de verkligen fungerar. Den enda kontroll som mäter utrustningens effektivitet och att måluppfyllelsen uppnåtts och att således investeringen är rätt initialt utförs vanligtvis av leverantören själv, och då för att erhålla betalning för godkännande av leveransen. 

Betalningen till leverantören förutsätter i regel dennes egna godkända mätningar. Tala om objektivitet. Måluppfyllelsen bygger ofta på att mätningen ska visa på färre än 10 CUF/m3 luft med den nya ventilationen och helst färre än det mikrobiologiska kravet för luft i operationsrum för infektionskänslig ren kirurgi till under 5 cfu/m3 luft. I äldre och mindre infektionskänsliga operationssalar är det normalt med 50-100 CFU/m3 eller mycket mer till skillnad mot de nya effektivare ventilationssystemen för infektionskänslig kirurgi och förmodligen ligger det ännu högre eftersom inga kontroller sker.

Den praktiskt taget enda kontrollen som utförs är s k OVK, d v s obligatorisk ventilationskontroll som egentligen bara bekräftar att den tekniska utrustningen fungerar, samma typ av kontroll som i allmänna sammanhang, hyreshus etc. Den har absolut inget med riskerna att smittas under operation att göra. I avsaknad av sådan kontroll är det inte så konstigt att riskerna är uppenbara och att så många smittas på sjukhus. Drastiskt uttryckt befinner vi oss i en miljö där beslutsfattare har en bekväm inställning till förändring och ett samhälle som ignorerar detta.

Givetvis är det alldeles nödvändigt med krav på planerade rutinmässiga kontroller av partiklar och CFU i luft för en säker hygien på sjukhus.

Egentligen är det självklart att luftens renhetsgrad borde styra ventilationsnivåer och inställning för luftkontroll, vilket även ekonomiskt innebär att luftkontrollmätningar är avgörande för både ekonomi och hygien.

Få koll på luften – Kontakta oss för prisindikation

En enkel okulär kontroll är ofta det enda som behövs för att upptäcka risker i arbetsmiljön. Snabbt, prisvärt och utan krångel – perfekt för att komma igång.

  • ✔ Identifiera tydliga riskkällor
  • ✔ Få underlag för egenkontroll
  • ✔ Få tydliga åtgärdsförslag
Luftmätning arbetsmiljö

Fukt och mögel

Hälsorisker förknippade med fukt och mögel inomhus är vanligt förekommande. Fukt och mögel är beroende av varandra så till vida att överskott av fukt ger livsförutsättningar för mögel, men främjar även annan biologisk tillväxt, (bakterier, kvalster m fl.). Fysiskt och kemiskt orsakar de byggnadsstrukturens sönderfall med emissioner av farliga kemiska ämnen och gaser, ofta i samband med förhöjda temperaturer och tryckskillnader.

Fukt i byggnader kan orsakas av läckande rör, fukt som stiger från källare, grund eller bottenplan, regn som sipprar in från ett skadat tak eller omkring fönsterramar, vattenhantering  inomhus (matlagning, tvätthygien m m) och/eller kondens som bildas vid temperaturskillnader, t ex i byggnadsstrukturen där kyla möter värme. Under perioder då det kan uppstå hög relativ luftfuktighet både inomhus och utomhus kan den  höga luftfuktigheten bidra till gynnsamma förutsättningar för tillväxt av mikroorganismer, svamp, mögel, bakterier, kvalster etc. En annan viktig faktor som bidrar till exponering för skadliga föroreningar inomhus är ventilationens påverkan på luftutbyten/fukthalter inomhus.

Risker med exponering för mögel och andra fuktrelaterade mikrober ökar enligt kliniska studier och ingår i WHOs riktlinjer för luftkvalitet inomhus (dampness and mold). Riskerna är störst i bostäder, daghem, pensionärsboende och annat särskilt boende, där populationen är speciellt sårbar p g a hälsotillstånd eller ålder.

Mikrobiella föroreningar innebär att 100-tals bakterier och svampar växer till inomhus om tillräcklig fukt är tillgänglig. Dessa associeras kliniskt med luftvägssymptom, allergier, astma och immunologiska reaktioner. Samtidigt kan man konstatera att de flesta individuella mikrobiella arter som orsakar hälsoproblem inte kan identifieras, eftersom man samtidigt utsätts för påverkan från flera olika agenter, utom för vissa vanliga allergier, såsom från huskvalster och husdjur.

Hälsoriskerna med biologiska föroreningar av inomhusluften kan bedömas genom att använda fukt som en riskindikator. Tillväxt av biologiska föroreningar orsakas i regel av fuktöverskott, vilket i sin tur medför att  mikrober som mögel, svamp och bakterier emitterar sporer, celler och VOCs i inomhusluften. Fukt initierar flera kemiska och biologiska sönderfall av olika material, vilka också förorenar inomhusluften.

Hur ska man då bekämpa luftföroreningar som uppstår p g a fuktproblem?

Först och främst måste förutsättningarna, d v s källan till fuktproblem åtgärdas. På lång sikt är det vatten/fukt som är huvudproblemet. Flera olika metoder tillämpas, från att ta bort och byta ut allt förorenat material, (Då försvinner också lukterna snabbast) till att bara rengöra och ta bort synlig mögel och behålla oskadat material. Tar man bort fuktproblemet, tar man i regel indirekt också bort de flesta föroreningarna på sikt, d v s livsförutsättningarna för tillväxt av mikrober och emissioner från material och byggnadsstrukturen. Kommer fukten utifrån i form av hög RH måste reglering ske genom andra tekniker så RH inte stiger inomhus, typ ökad luftväxling, avfuktning, differenstryck och filtrering av luften. Då svamp och mögel och även vissa bakterier kan avge sporer till luften (ofta som en försvarsmekanism) måste luften filtreras för att hålla halterna inomhus på en normal nivå

Vanliga åtgärder mot fuktproblem och tillväxt av mikrober:

  1. Sök och eliminera källan till problemet! Det kan vara vattenintrång utifrån, läckage från vattenledningar inomhus, från tak, för hög RH skapad genom vattenhantering inomhus, typ dusch, tvätt matlagning etc.
  2. Avfukta och torka ut omedelbart!
  3. Rengör från mögel, ta bort skadat material, reparera, avgränsa och stryp tillförsel av fukt.
  4. Håll fukten borta. Håll relativ fukthalt (RH) i luften lågt med hjälp av avfuktare. Håll helst RH mellan 30 och 50 % året runt. Kvalster kan finnas kvar vid ganska låg RH. Använd helst termostatstyrd avfuktare. 
  5. Sanera från kvarstående odörer/lukter med hjälp av ozonering som tar ytliga luktmolekyler. Vistas inte i lokaler där ozonering pågår (mycket giftigt för luftrören). Ett annat sätt är att öka luftväxlingen alternativt styra luftmolekylerna från vistelseområden med differenstryck inom fastigheten för att begränsa lukter som kan finnas kvar lång tid. Även luftrenare med HEPA/ kolfilter kan rena luften från luktmolekyler.

Lite om lukt och odör

  1. Många förknippar lukt och odör inomhus med svamp och mögellukt, eller kanske källarlukt. Utsätts man ständigt för dessa lukter, eller blir successivt van blir man mindre känslig för dem. Den första misstanken om odörproblem kanske kommer från någon besökare som genast känner lukt som den boende inte reagerar på. 
  2. För närvarande finns det varken i nutid eller i förutserbar framtid någon annan metod än luktsinnet hos människan att mäta odörer. Det finns dock instrument som kan mäta vissa kemikalier vid extremt låga koncentrationer (t ex metanol), d v s under människans detektionsnivå (vi säger då under tröskelvärdet).
  3. Det har därför utvecklats olika metoder som bygger på att man med tränade paneler (d v s en grupp människor med väl utvecklat luktsinne) får bestämma vissa tröskelvärden för olika substanser. Tröskelvärde är den minsta koncentration av en substans som alla panelmedlemmar har en respons på och som fortsättningsvis upplevdes även vid högre koncentrationer. Det finns därför 100-tals substanser som har odörtröskelbestämningar, d v s minsta koncentration av substansen som kan uppfattas av en tränad panel. Problemet är kanske främst hur odörer ska beskrivas subjektivt. Många har samma eller lika beskrivningar och många finns i olika sammanhang och blandade med andra odörer, vilket gör det svårt att använda rent praktiskt. Dessutom utöver tröskelvärde för en substans ska panelen bestämma 3 sensoriska attribut och 2 psykologiska parametrar: Förändringen i odörstyrka med koncentrationen, den kvalitativa karaktären på odören, typ och nivå på interaktionen med andra odoranter samt de 2 psykologiska, positiv eller negativ reaktion (gillar eller gillar inte) samt vad är ovanligt. Man accepterar lättare det som är frekvent accepterat (vare sig det är bra eller dåligt).

För att se mer om våra mätpaket så besök sidan tjänster.